måndagen den 17:e mars 2014

Microsoft Global Forum 2014 i Barcelona reflektion 1

Jag har varit i Barcelona och träffat lärare från en mängd länder och vill gärna dela med mig lite av alla intryck. Här kommer första delen av mina intryck.


På Microsofts Global Forum i Barcelona 2014 så jobbade vi mycket med 21 century learning design och jag ska här nedan försöka förklara vad det är.

De hela har att göra med den värld som vi lever i idag och vilka förmågor som våra elever måste utveckla för att klara sig så bra som möjligt i denna.

I och med att vi ständigt är uppkopplade till Internet så har vi möjligheter att komma åt en enormt stor och föränderlig kunskapsmassa om allt möjligt . Vi har också möjlighet att på helt nya sätt samarbeta med människor från hela världen. Eftersom kunskapsmassan är så föränderlig och stor så måste vi lära oss att dels hitta ny information och dels använda det vi redan vet i nya situationer.
 
Så vilka är delarna i 21 CLD? ( Det finns en femgradig skala när det gäller alla dessa delar. Tänkte ta upp detta i senare  bloggar. )

Collaboration - Samarbeta
Att lära sig samarbeta och jobba i grupp är viktigare än någonsin för att klara sig i denna internationella värld.

Knowledge construction - Kunskapsskapande
Begreppet "ha kunskap om" har gått från att betyda konsumera, komma ihåg och reproducera information till att betyda att den som lär sig aktivt konstruerar förståelse för att sedan skapa kunskap som är ny och användbar för personen ifråga. Aktiv förståelse kommer när den som lär sig är djupt engagerad i relevanta idéer, ämnen och frågor. Har möjligheter att se kopplingar, mönster och samband.

Self regulation - Självkorrigerande
Tidigare har det varit så att lärare har organiserat och dikterat elevers lärande. Det elever måste lära sig nu är att ta ansvar för sitt eget lärande. De måste lära sig att ta egna beslut baserade på tydliga lärande mål och kriterier för att lyckas. Planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete. Lära sig använda feedback på ett konstruktivt sätt.
 
Realworld problemsolving and innovation - Verklighetsnära problemlösning och innovationer
I en ständigt föränderlig och komplex värld blir det viktigare och viktigare att bli en innovativ problemlösare. Detta kan man utveckla genom att vara engagerad i verklighetsnära ämnen, möjligheter, utmaningar och problem för en verklig publik. Skapa, designa och testa sina lösningar och idéer.

Use of ICT for learning - Använda IKT i undervisningen
Istället för att bara använda IKT för att presentera och konsumera information använder man IKT för att förändra lärandet och upplevelserna i samband med lärande på helt nya sätt. Sätt som inte var möjliga förr.

Skillful communications - Skicklig kommunikation
I dagens samhälle finns det många sätt att kommunicera på. Inte bara muntligen eller skriftligen. Man kan använda bilder av olika slag, ljudfiler, film och en mängd andra former av digitala presentationer. Här gäller det att använda det format och den form som passar innehållet och publiken den är tänkt för.

…fortsättning följer.

söndagen den 26:e januari 2014

2 000 000 lektioner senare

Om någon sagt till mig för fyra och ett halvt år sedan att jag skulle ha två miljoner visningar på min YouTube kanal skulle jag aldrig trott dem. Det är inte klokt vad undervisning med hjälp av Internet har ökat under de senaste åren. Idag finns det ingen matematik på gymnasienivå som du inte kan hitta förklarad på nätet. Att ta kontroll över sin egen undervisning och kunna hitta det jag behöver när som helst och var som helst, så länge jag har en Internetuppkoppling, är fantastiskt.

Behöver vi en skola med fysiska klassrum och behövs lärare nu när allt detta finns? Jovisst behövs både skola och lärare och det därför att skolan är så mycket mer än bara fakta och förståelse. Man behöver kunna mer saker än bara räkna matematik. Man måste lära sig problemlösning, utveckla samarbetsförmåga, initiativförmåga, kritiskt tänkande m.m. som är väldigt svårt att bara packa ihop i en fem minuters YouTubefilm.

Under dessa år har jag fått helt underbar feedback på det som jag gjort med denna kanal. Här kommer några kommentarer:

Måste tacka dig enormt mycket, jag pluggar naturvetenskap för att bli läkare och utan de här klippen skulle jag aldrig klarat mig till mvg nivå, du lär en grunden så bra att man kan bygga på resten själv! :D stort tack än igen ! :D  - dorel56

Mycket bra kanal! Tackar ödmjukast. Har klarat av Matematik A-E nu på 9 månader tack vare den här kanalen och boken "Matematik inför högskolan". Har lust att åka upp till Gävle och ge dig en ask choklad. Tack för en bra kanal i alla fall. – Alexander Ekholm

skulle bara vilja säga hur tacksam jag är för att du har skapat den här kanalen och hur mycket den har hjälpt mig genom mitt matte pluggande. Tack så in i nordens mycket!!!! <3 - GeggaMojjaaaaaaa

Måste säga att du gör ett förbannat bra jobb, efter att ha suttit sådär lagom koncentrerad på en 3 timmar lång mattelektion och inte fattat ett jotta, så är det sådär lagom bra att kunna gå in och kika på en 5 minuter lång video där man åtminstone får in det viktigaste! –Henrik Holmberg

Jag vet inte om du vet vilket bra jobb du gör! Jag går naturlinje, första året. De senaste två månaderna har jag legat på sjukhus och därför missat en hel del i skolan, bl a matte. Speciellt med Linjära Funktioner och Andragradsekvationer. Missat genomgångar osv. Imorgon har jag mitt första prov i matte B, och det enda jag har gjort är att kolla på vartenda klipp i spellistan "Linjära Funktioner". Jag kan säga att nu är jag on fire, känns hur bra som helst inför provet. Det enda jag är rädd för är att du ska tappa motivationen för att lägga upp filmer. -TheFCBayernMunchen

Ja, vad säger man … HELT UNDERBART känns det att läsa sådan.

Förutom detta så får man en hel del statistik från Google när man har en YouTube kanal och här kommer lite sådan och lite intressanta slutsatser man KANSKE kan dra av denna statistik.

Detta är Matematik EKG:t för Sverige

Det man ser är att i december och maj så är det rejäla toppar av visningar på min sida. Detta stämmer bra med att det är nationella prov i matematik under dessa månader. Tänk om man kunde få elever att börja plugga två veckor innan de nationella proven och inte bara ett par dagar innan. Antagligen skulle vi se rejäla förbättringar av elevernas betyg.


I statistiken ovan kan man utläsa att tjejer pluggar mer matte upp till 18års ålder än vad killar gör. Så att tjejer får bättre resultat i skolan är antagligen av den anledningen att det helt enkelt pluggar mer.

En intressant sak är åldern mellan 45-54 är så överrepresenterad om man jämför med de andra åldrarna (förutom 13-17). Det kan bero på att det finns en del mattelärare som använder mina filmer men jag tror att det också finns en hel del föräldrar som använder mina filmer för att hjälpa sina tonåringar. För man är väl en ca 45-54 år när man har tonåringar i huset? Detta får mig att tänka på hur lite man debatterar föräldrars engagemang i kombination med hur bra en elev lyckas i skolan.  

Jag har mycket mer funderingar gällande detta men det kan vi ta en annan gång.

Jag vill avsluta med att tacka alla som gett mig så fin feedback på min YouTube kanal och hoppas att den kommer att vara till nytta så länge YouTube existerar i denna föränderliga värld.


/Mikael Bondestam

onsdagen den 21:e augusti 2013

#mbo13mat01c #mbo13prr01 #mbo13prr02

Under denna höst har jag kurserna matematik 1c, programmering 1 och 2. För att alla mina elever och alla andra ska veta vad som händer i dessa kurser har jag skapat dessa hashtaggar. 
När jag började lägga ut youtube filmer 2009 fanns det nästan inga lärare som hade undervisningsfilmer på svenska. Idag finns det massor av lärare som använder youtube! Underbart! Det enda problemet blir att om man söker på något på youtube så är det nästan omöjligt för mina elever att hitta just mina filmer men genom att hashtagga allt jag gör i dessa kurser så kommer eleverna att ha full koll på vad de ska söka på. Dessa hashtaggar är också för alla andra som vill följa vad jag gör. Så välkommen att följa mig i mina kurser under denna hösttermin 2013! Spelar ingen roll om det är på youtube, facebook, twitter eller instagram så behöver ni bara söka på dessa hashtaggar.


#

tisdagen den 4:e december 2012

Min första TED-Ed flippade film

Kolla in min första TED-Ed flippade film och gör gärna uppgifterna efter att ni titta på filmen:

Flippade matematik 3c lektion

Kolla in TED-Ed

TED-Ed

/Mikael

torsdagen den 29:e november 2012

Välkommen till min GOOC !

Va!?
GOOC!
Jag gick till jobbet i morse medan snön yrde runtomkring mig och funderade på vad jag håller på med i min kurs Matematik 3c.
Jag har alla mina föreläsningar på nätet:
Min playlist för Matematik 3c på YouTube
Jag lägger upp all planering på Google Drive:
Min planering av Matematik 3c
Jag tänker använda antingen YouTube Hangout eller Skype classroom eller ett vanligt Skype gruppmöte kvällen innan nästa matteprov för att alla elever ska få en sista chans att ställa frågor.

MOOC = Massive Open Online Course
wikipedia Massive_open_online_course

Med det jag gör är inte massive, jag har bara en grupp på 14 elever i min klass, alltså är det en
GOOC = Group Open Online Course
eftersom allt jag gör är öppet, det finns online,  det är en kurs men en "massive" kan inte få betyg av att gå denna kurs utan jag sätter betyg bara på 14 stycken elever min grupp av elever.

:)




onsdagen den 28:e november 2012

Nivågruppering eller inte

Har haft utvecklingssamtal med mina elever och börjar känna mig vilse vad gäller nivågruppering.
Problemet är att de duktiga eleverna inte tycker att de vinner något på att hjälpa de svagare eleverna. De menar att detta bara hindrar dem från att komma längre fram i kursen. Jag försöker motivera med att säga att man lär sig något själv när man får höra andras funderingar men det verkar inte vara något som motiverar de starkare eleverna.
Frågan är alltså kan nivågruppering vara till nytta för de starkare eleverna men till skada för de svagare. Att de svagare vinner på att ha starka elever omkring sig som de kan fråga verkar ganska självklart men hindrar detta de starka eleverna från att gå fortare fram i kursen eller att jobba med svårare problem?

"Peter Nyström är universitetslektor vid institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet och har studerat nivågrupperingar i matematik. Hans studie »Lika barn leka bäst?» ger inga belägg för att de svagare eleverna skulle gynnas av att gå för sig. Det krävs väldigt mycket av läraren för att undvika att en sådan grupp hamnar i en nedåtgående spiral." Se Lärarnas Nyheter

"Peter Nyströms slutsats blir att om några gynnas av nivågruppering så är det de starka eleverna.
— Elitklasser i grundskolan kan säkert vara bra för de starka eleverna, men frågan är vad som händer på de skolor och i de klasser där det inte finns några sådana kvar, säger han."

Så nivågruppering: Ja om man är stark i matematik och Nej om man inte är stark i ämnet.

Ska man satsa på de starka för att Sverige ska klara en framtida konkurrens  av resten av världen eller ska man sats på alla för att alla ska få lika mycket chans att klara sig?

Jag har verkligen inget bra svar på detta!